Efter frukosten var vi tvungna att ge oss ut på en busstur in till Schwerins centrum för att leta rätt på Ahlgren som sovit där. Igår hamnade vi nämligen på den vinfestival som råkar äga rum här i Schwerin just denna helg. Vi drack bla. Eiswein, ett vin gjort på de sista druvorna man plockar för året, då de redan blivit frostnupna. Smakade kryddigt, sött och fett. Gott!
Efter div. vinprovning bestämde vi oss för att gå på fiskrestaurang. Klockan var över tio och vi var de enda gästerna, men gott var det. Man fick välja bland en mängd fiskar samt hur de skulle tillagas och vad man ville äta till. Vi åt Seeteufel (Marulk, tror vi), Red Snapper und Zandler (vad nu det kan vara för fisk?). Till detta ansåg vi oss vara värda ett Riesling-vin.
Det var när vi satt och smuttade på det som Samuel plötsligt kom på att vi ju tagit bilen till stan… Skit!
Ja, det var ju redan för sent att vara nykterist för kvällen så vi fick helt enkelt gå hem. Det blev en lång och uppfriskande nattlig vandring i duggregn där ingen riktigt visste var i skogen det där vandrarhemmet egentligen låg.
Efter att ha hämtat Ahlgren i morse gick färden vidare mot nya mål. Tidigare hade vi mest åkt på Autobahn så nu var vi sugna att försöka ta oss fram på mindre vägar och se lite mer av landet. Det blev här tydligt att vi har lite olika syn på ifall det är intressant att titta på gamla slott eller inte. Samuel är ju kartläsare och i vår fina tyska kartbok finns vartenda jäkla slott utsatt och märkt med en eller två 
stjärnor beroende på hur sevärt det är. Enstjärniga slott är värda en omväg, tvåstjärniga anses värda en egen utflykt (med vilka referensramar man bestämt hur många stjärnor ett slott ska få, och vem sjutton som bestämt det framgår dock inte).Det var ett slott som gjort att vi hamnade i Schwerin, ett slott byggt i nygotisk stil, som Samuel och jag enades om var rätt fult och nu bar det tydligen av mot ett renässansslott i Reifensberg.
Jag som i princip tycker all arkitektur före 1900 är rätt mossig var inte så begeistrad men tyckte att vägen dit var ju i alla fall fin. Vi skulle ju se Bauhaus, dit
jag väldigt gärna ville åka, senare på dan och om han nu ville titta på ännu ett slott så fick jag väl haka på. När Samuel, under bilfärden, entusiastiskt började prata om att göra en temaresa i Tyskland och bara titta på slott började jag dock bli riktigt orolig.Väl framme visade sig slottet inte vara så kul men vi hittade ett loppis, ägt av två gamla läspande tyska gubbar, där vi båda gjorde våra fynd samt åt Bockwurst och hade picknick i den vackra slottsträdgården.
/Torun
Keine Kommentare:
Kommentar veröffentlichen