Apfelstrudel och språkanalfabetism

Efter en vecka med 8,5 h per dag var det så äntligen helg. Brigette, mamman fyllde år så det blev kalas med såväl Apfelstrudel som sekt och många Bayerischpratande människor. Denna tyska alltså! Just nu lider jag total språkanalfabetism. Tyskan går ju som den går, engelska kan jag inte alls prata längre, har en hel del engelska kunder och då jag ska försöka uttrycka mig blir det bara engelska med tysk satsbildning och alla siffror bakfram och idag klagade Lotta på att min svenska blivit jättekonstig och "tysk" då jag skriver brev. Jag sätter tydligen en massa verb i slutet av meningarna och stavar det mesta med SCH. Tyskan går väl egentligen allt bättre, förut frågade var och varannan kund ifall jag kom från Sverige, igår började de helt plötsligt istället konstant fråga ifall jag kom från Schweiz(!), och det måste väl ses som ett framsteg. Jag börjar kunna delta i samtalen i personalmatsalen lite mer aktivt och behöver inte tänka lika mycket då jag vill försöka säga nåt som förut. Samtidigt inser jag hur mycket det är jag INTE kan. Från Raoul (en av dansarna från förra lördagens HBT-galej) får jag tillbaka mina tappra försök att skriva mail på tyska MED RÄTTNINGAR. Han är en jättesöt språknörd som kan såväl franska som kinesiska samt har nån slags allmän vilja att upplysa världen, tror jag, och det är väl på sitt sätt jättefint att jag får veta vad jag gör fel men det är också något deprimerande. I förra mailet tror jag det var sammanlagt tre meningar som han INTE rättat... Nu har Thomas, pappan här, i allafall haft en liten kurs för oss i böjningen av Junge-gruppen, ordgruppen jag tidigare inte riktigt visste fanns men som var orsaken till typ 1/4 av alla mina fel i Mailen. Så då var det väl åtminstone en sak mindre kvar att lära.
/torun